- "ursäkter" till att inte gå ner i vikt
Jag hittade alltid på "ursäkter" förr om att gå ner i vikt. Jag kunde inte, hade inte tid, det va dyrt, och så vidare.. Så det är inte bara sötsaker och stillasittande som förstör viktnedgången, utan alla negativa tankar och ursäkter vi säger för att "slippa" göra saker.
"Jag har inte råd att gå ner i vikt, det är för dyrt".
- Nästan den dummaste ursäkten, som även jag kört med. För dyrt? Helt fel. Man måste inte köpa någon dyr utrustning eller speciallagad mat för att lyckas. Det finns massor av träning som är helt gratis, tex promenader, jogging, armhävningar, sit-ups och så vidare. Om man lägger godispengarna på frukt och grönt istället så sparar man troligen pengar. Sen, försök med att se viktnedgången som en "långvarig investering", då det är billigare att vara frisk än sjuk.
"Jag hinner inte träna"
- Hm, är du säker? Det räcker med bara några minuter om dagen för att komma i bättre form. Att "smyga in" motion i din vardag tex. Ta trapporna istället för hissen, promenera eller cykla istället för att ta bussen till jobbet/skolan, ställ klockan 30min tidigare för att gå upp och ta en promenad.
"Det är ingen idé, jag kommer ändå aldrig klara det".
- Min "favorit"ursäkt under alla mina år, faktiskt. Jag har alltid tänkt att det inte är någon idé, jag kan ju inte gå ner i vikt så det är lika bra att jag fortsätter käka chips varje dag, ungefär. Och det är ingen konstig tanke, speciellt inte om man försökt gå ner i vikt innan men misslyckats. Det är inte dig det är fel på, utan dieterna som inte är rimliga. Visst går man ner om man bara dricker kaffe och äter någon frukt, men det är ju ingen livslång kostvana. Att äta vanlig och bra mat är något man kan hålla livet ut. Att käka piller för att banta är ingen lösning.
"Mat är det enda som gör mig lycklig".
- Det är jättebra att man gillar mat, men det är bränsle och inte tröst. Fundera istället på varför du använder maten för tröst/belöning.
Finns massor med ursäkter. Klart vi inte känner för att gå ner i vikt och ta tag i det om man matar hjärnan med massa negativa tankar hela tiden. Och jag vet precis vad jag pratar om, då jag var där jag också. Jag sa till mig själv så många gånger att jag inte klarar av att gå ner i vikt, att det troligen är något fel på just mig så jag inte kan gå ner i vikt. Vad gjorde jag? Jo jag gick till affären, köpte ungefär 1kg godis, en chipspåse och en stor läsk. Nästan VARJE kväll under ett år. För att "trösta" mig själv..
Det är inte lätt, men det är värt det. Ge inte upp.
"Jag har inte råd att gå ner i vikt, det är för dyrt".
- Nästan den dummaste ursäkten, som även jag kört med. För dyrt? Helt fel. Man måste inte köpa någon dyr utrustning eller speciallagad mat för att lyckas. Det finns massor av träning som är helt gratis, tex promenader, jogging, armhävningar, sit-ups och så vidare. Om man lägger godispengarna på frukt och grönt istället så sparar man troligen pengar. Sen, försök med att se viktnedgången som en "långvarig investering", då det är billigare att vara frisk än sjuk.
"Jag hinner inte träna"
- Hm, är du säker? Det räcker med bara några minuter om dagen för att komma i bättre form. Att "smyga in" motion i din vardag tex. Ta trapporna istället för hissen, promenera eller cykla istället för att ta bussen till jobbet/skolan, ställ klockan 30min tidigare för att gå upp och ta en promenad.
"Det är ingen idé, jag kommer ändå aldrig klara det".
- Min "favorit"ursäkt under alla mina år, faktiskt. Jag har alltid tänkt att det inte är någon idé, jag kan ju inte gå ner i vikt så det är lika bra att jag fortsätter käka chips varje dag, ungefär. Och det är ingen konstig tanke, speciellt inte om man försökt gå ner i vikt innan men misslyckats. Det är inte dig det är fel på, utan dieterna som inte är rimliga. Visst går man ner om man bara dricker kaffe och äter någon frukt, men det är ju ingen livslång kostvana. Att äta vanlig och bra mat är något man kan hålla livet ut. Att käka piller för att banta är ingen lösning.
"Mat är det enda som gör mig lycklig".
- Det är jättebra att man gillar mat, men det är bränsle och inte tröst. Fundera istället på varför du använder maten för tröst/belöning.
Finns massor med ursäkter. Klart vi inte känner för att gå ner i vikt och ta tag i det om man matar hjärnan med massa negativa tankar hela tiden. Och jag vet precis vad jag pratar om, då jag var där jag också. Jag sa till mig själv så många gånger att jag inte klarar av att gå ner i vikt, att det troligen är något fel på just mig så jag inte kan gå ner i vikt. Vad gjorde jag? Jo jag gick till affären, köpte ungefär 1kg godis, en chipspåse och en stor läsk. Nästan VARJE kväll under ett år. För att "trösta" mig själv..
Det är inte lätt, men det är värt det. Ge inte upp.
tack för dom peppande orden. precis så känner jag. ursäkt efter ursäkt.. särskilt denna med "jag klarar det ändå inte". Så känner jag än idag. Fast jag har iaf taggat ner på godiset. inte varje kväll och inte lika mycket. känns iaf som att jag är påväg åt iaf rätt riktning.
sen tycker jag det är asjobbigt nu när jag bestämde mig för att börja gå mer. så börjar mina fötter trassla. jag vill knappt berätta för någon att jag varit hos läkaren och kollat upp osv för jag skäms, för folk trodde jag skulle börja så jag har försökt ändå så gått jag kan.. :(